Lättläst: vad det är och hur du skriver det

Vad betyder lättläst

Lättläst är text som är skriven för att vara lätt att förstå. Orden är vanliga. Meningarna är korta. Varje mening säger en sak. Texten ser luftig ut på sidan.

Ordet används på två sätt i Sverige. Dels som ett allmänt ideal: skriv så att läsaren hänger med. Dels som en egen texttyp med egna regler. Den texttypen har en lång svensk tradition.

Sverige var tidigt ute. Redan 1968 gav Skolöverstyrelsen ut de första lättlästa böckerna. 1984 kom nyhetstidningen 8 Sidor. Den finns än idag och skriver nyheter på lättläst svenska varje vecka. I dag ges den ut av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. MTM arbetar också med talböcker och punktskrift. Myndigheten ger ut råd om hur lättläst ska skrivas.

Lättläst är inte samma sak som barnspråk. Innehållet kan vara allvarligt och vuxet. Det är formen som är enkel, inte tanken.

Vem behöver lättläst

Ganska många, visar det sig. Enligt OECD:s undersökning PIAAC läser omkring var sjunde vuxen i Sverige på en låg nivå. De klarar inte en vanlig nyhetsartikel utan hjälp.

Lättläst hjälper när läsningen går långsamt. Den hjälper när svenska är ett nytt språk. Den hjälper när koncentrationen svajar, eller när man är trött och stressad. Och den hjälper alla som bara vill komma till saken.

Myndigheter, vården, skolan och banker når fler med lättläst. En text som fler förstår ger färre missförstånd. Den ger också färre telefonsamtal med frågor.

Reglerna

Här är de viktigaste reglerna. De bygger på MTM:s råd och på vad forskningen säger om läsning.

Korta meningar

Sikta på högst tio till femton ord per mening. Långa meningar belastar arbetsminnet. Läsaren måste hålla början i huvudet medan slutet läses. Dela hellre upp i två meningar.

En tanke per mening

Varje mening ska säga en sak. Blanda inte två besked i samma mening. Undvik bisatser som börjar med ”vilket”, ”eftersom” eller ”trots att”. Skriv i stället två meningar och lägg orsaken i den andra.

Vanliga ord

Välj det ord som folk säger. ”Betala” i stället för ”erlägga”. ”Börja” i stället för ”påbörja”. ”Brev” i stället för ”skrivelse”. Måste du använda ett svårt ord, förklara det direkt.

Undvik förkortningar. Skriv ”till exempel”, inte ”t.ex.”. Skriv ut siffror som ord när de är små.

Aktiv form

Säg vem som gör vad. ”Vi skickar beslutet” är lättare än ”Beslutet kommer att skickas”. Passiv form döljer den som handlar. Då måste läsaren gissa.

Konkreta exempel

Abstrakta ord är svåra. ”Åtgärder” säger ingenting. ”Vi byter låset och sätter upp en lampa” säger allt. Ge ett exempel när du beskriver något allmänt.

Tala direkt till läsaren

Skriv ”du” när det passar. ”Du ska betala senast den 20 maj” är tydligare än ”Avgiften ska betalas senast den 20 maj”. Läsaren vet då att det handlar om henne eller honom.

Logisk ordning

Berätta saker i den ordning de händer. Börja med det viktigaste. Om läsaren bara läser första meningen, vad ska den innehålla? Skriv det först.

Layouten är halva jobbet

En lättläst text ser också lättläst ut. Här är det som brukar skilja.

• Vänsterställd text, aldrig marginaljusterad. Ojämn högerkant hjälper ögat att hitta nästa rad.
• Radbryt där frasen tar slut. En rad ska gärna vara en tanke. Dela inte en fras mitt itu.
• Korta stycken. Tre till fem rader är lagom.
• Luft mellan styckena. Blankrad är bättre än indrag.
• Tydliga rubriker som säger vad stycket handlar om.
• Ett rakt typsnitt utan krusiduller, i minst tolv punkter.
• Punktlistor när du räknar upp saker.
• Inga understrykningar, inga versaler i löptext, ingen kursiv för betoning. Använd fetstil.

Före och efter

Här är ett stycke ur ett typiskt myndighetsbrev.

Byggnadsnämnden beviljar bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL). Avgiften om 14 250 kr ska erläggas inom 30 dagar från delgivning. Åtgärden får inte påbörjas förrän startbesked meddelats.

Samma innehåll, skrivet lättläst:

Du har fått ja till att bygga.

Du ska betala 14 250 kronor. Du har 30 dagar på dig, räknat från den dag du fick brevet.

Vänta med att börja bygga. Du får börja när du har fått ett startbesked. Det är ett brev som säger att du får sätta igång.

Lägg märke till vad som hände. Varje mening fick en tanke. ”Erläggas” blev ”betala”. Det svåra ordet ”startbesked” fick stå kvar, men förklarat. Läsaren tilltalas som ”du”. Alla fakta finns kvar. Beloppet och tiden är exakt desamma.

Så kontrollerar du en text

Du behöver inte vara språkvetare för att granska lättläst. Gå igenom texten med de här frågorna.

1. Läs texten högt. Tappar du andan mitt i en mening? Då är den för lång.
2. Räkna orden i den längsta meningen. Över femton ord? Dela upp den.
3. Stryk under varje ord du inte skulle säga vid köksbordet. Byt ut dem.
4. Leta efter passiva former, ord som slutar på s, som ”skickas” och ”beslutas”. Skriv om med den som gör.
5. Finns det förkortningar? Skriv ut dem.
6. Täck över allt utom första meningen i varje stycke. Förstår du fortfarande vad stycket handlar om?
7. Fråga någon som inte känner till ämnet. Be personen berätta vad texten säger med egna ord.

Det finns också verktyg. Läsbarhetsindex, LIX, räknar på meningslängd och långa ord. Ett värde under 30 räknas som lättläst. LIX säger dock inget om ordval eller ordning, så lita inte på det ensamt.

Ett annat sätt är att be en skrivhjälp göra ett förslag. I Zimplfy markerar du texten och väljer Förklara. Då får du en lättläst version intill originalet. Meningarna är korta och svåra ord förklaras inom parentes. Det är en bra start, men läs alltid igenom resultatet. Du vet vad texten ska säga. Verktyget vet det bara nästan.

Vanliga misstag

Några fel återkommer ofta hos den som börjar skriva lättläst.

• Att förkorta så mycket att fakta försvinner. Lättläst tar bort krångel, inte innehåll.
• Att skriva barnsligt. Vuxna läsare märker det direkt och slutar läsa.
• Att bara korta meningarna men behålla de svåra orden.
• Att glömma layouten. En bra text i en grå textmassa är fortfarande svår.
• Att förklara saker läsaren redan vet, men inte de ord som faktiskt är svåra.

Lättläst lönar sig

Det tar lite längre tid att skriva lättläst. Du måste förstå ämnet själv först. Du kan inte gömma dig bakom fina ord. Men tiden kommer tillbaka. Färre frågor. Färre fel. Fler som gör det du bad om.

Och det som är lättläst för den som behöver det, är skönt att läsa för alla andra.